09 يناير, 2010

أنا أؤمن بالصيف



Jag tror på sommaren
Text och musik: Stig Olin
Förlag: Sweden music

Kortast och blekast vintersol
finns en decemberdag
Kallad för Thomas Tvivlaren
för att hans tro var svag
Man skulle aldrig någonsin
trott på en sol, en vår
Ändå förvandlas vintern till
sommar varenda vår

Jag tror, jag tror på sommaren
Jag tror, jag tror på sol igen
Jag pyntar mig i blå kravatt
och hälsar dig med blommig hatt
Jag tror på dröm om sommarhus
med täppa och med lindars sus
En speleman med sin fiol
och luften fylld av kaprifol

Midsommarafton natten lång
Kärlek och dans och sång
Solen, som plötsligt börjat gå
upp och ner på en gång
Pojken med flickans hand i sin
viskar och får till svar
Löften han gått och hoppats på
under det år som var

Jag tror, jag tror på sommaren...

Jag tror på sommaren


قصيرة و شاحبة شمس الشتاء
يوم واحد في ديسمبر
يدعى شكّ توماس *
ان ايمانه كان ضعيفا
لا ينبغي أن يؤمن أحد بشمس ما أبدا ,
بربيع ما,,
إلا أن ،
كل ربيع يحول الشتاء الى صيف ،
___
أنا أؤمن,أؤمن بالصيف
أنا أؤمن,أؤمن بمجيء الشمس مرة أخرى
أنا أزَيّن نفسي بربطة عنق زرقاء
و أحييك بقبعة مزهرة
أنا أؤمن بحلم بيت صيفي
و مزرعة صغيرة و همهمة زيزفون
.. بعازف كمان و كمانه
و الهواء قد ملأ صريمة الجدي**
______

ليلة منتصف الصيف الطويل
الحب والرقص والغناء
الشمس ، والتي بدأت فجأة تشرق
صعودا وهبوطا في آن واحد
الفتى يمسك يد الفتاة
, يَهْمِس و يحصل على ردّ

وعوده اللاتي ذهبت
، يأمل ـ بتحقيقها ـ
خلال هذه السنة
كالسنة الماضية

^^^^^
*مظهر للشك
**صريمة الجدي (شجيرة أزهارُها غنية بالرحيق)

22 نوفمبر, 2009

اكر اهريمن نبود

اكر اهريمن نبود
من و تو اكنون در اين شب
لب به لب ,آغوش در آغوش بوديم
شعر آزادي ميهن را
براي كودكانش مي سروديم

از كرانه تــــــــــا كرانه
غرق در رقص و ترانه
مست مست
و دست در دست دكر
كلدسته هاي عشق را
بر موجهاي شط زيبا
مي نهاديم

اين ددّ از ما
از عرب بودن ما
از سايه ي شمشير خالد
مي هراسد
از صداي شيهه هاي
خيل مردان عرب
در جنك ايذج ترس دارد

جه بسا..
اين دشـــمن ديرينه ي ما
در زمين
جز يوغ و بد بختي نكارد
بر زمين
جز خواري و كـــــينه نبارد

اكر اهريمن نبود ..

رقصة من الفلكلور الاحوازي Dance of the folklore i Ahwaz


16 أكتوبر, 2009

من كه هستم؟

من سلحشورم

الا .. جنگ آورم

بر اسب تكتازم سوارم

من نخستينم

نماد مهرم و بخت آورم

من كه هستم؟

جندي سابورم

بهارم

شط ونخلستان ديارم

سوسيانا پي گذارم

سرو سروم

رنگ خورشيد از طلاي خاورم

عشق كارون أشيان كرده ببـارم

من كه هستم؟

هستم ومانم بپا

هر چند ابر و شب

گذر كرد از كنارم

قصيدة الالف بيت 69

يا ســـــائلا عنــّا و عن أصلنا

نحن الأبـــــاةُ الخــُلــّصُ العربُ

كنــّا و لا زلنــــــــــا أولوا قوة

النــــــار نحن و الأسى الحَطبُ

أنـــّا بنو الأحوازَ يا ســــــــائلا

لا تخفيــــــــنّ الأنـجـمَ السُحبُ

نحن صنعنــــــــــا الف ملحمة

نحن تربّى بيــــــــــــننا الأدب

باقون رغم الظلم رغم الجفــا

باقون لا نــُـفنى و لا نـُـشطـَبُ

Palmlandet

Palmlandet

Jag vill tala lite om min barndom i landet av palmer. Minnen från barndomen är minnen av en vacker. Det finns fortfarande i minnet på en person som alltid minns. Min barndom var full av vitalitet. Det finns inte dagis i byn , så jag hade lekt i stora områden i utkanten av byn. Senare, när jag började gå till skolan , blev jag förvånad av ett stort problem att lära sig ett annat språk än modersmålet.

Sedan kom den iranska revolutionen så skolorna stängde. Därefter följde Iran-Irak – kriget. Situationen har nu förändrats till det bättre. Men språkproblem och förbyggande av offentliga friheter är fortfarande starkt

Vilka är vi

Vilka är vi
Ahwaz ligger i Mellanöstern .Det har Uppstått i Ahwaz Elams civilisation som återvänder till fem tusen år. Det har ett utmärkt men känsligt geografiska läge .
Ahwaz gränser från Elam, norrut till Hormuzsund i söder.
Dess grannar är Irak, Iran ,Kurdistan och Gulfstaterna.
De var oberoende suveräna fram till 1925 och därefter annekterades de Iran vid förhållanden med regionala och internationella frågor.
Befolkningen är omkring åtta miljoner människoren är fördelade på fyra sydliga provinser, på cirka 350 tusen kilometer.
Karoon ligger där. Floden är den största floden i Iran därefter Karkheh och Jarahi.
Ahwaz olja är cirka 80% av den olja som Iran lever av .
Staten var, gas-och jordbruksmångfald och enorm potential.
Ahwaz folket kräver att återfå sin mark och rättvisa, jämlikhet och frihet i det politiska och sociala livet och lärande i modersmål för alla arabiska språket och rätten till självbestämmande
Vi ser fram emot en ny gryning.

من نحن

تقع الأحواز في الشرق الأوسط

نشأت في الأحوازحضارة عيلام التي ترجع قدمتها الى خمسة آلاف عام.لها موقع جغرافي مميز و حساس حيث تمتد حدودها من عيلام شمالا حتى مضيق هرمز جنوبا.جاراتها هن العراق و ايران و كوردستان و دول الخليج العربي.

كانت تتمتع بسيادة مستقلة حتى عام 1925 ثم تمّ الأستيلاء عليها و ضمّت بالقوّة لأيران في ظروف أقليمية و دولية خاصة.سكان الأحواز حوالي ثماني مليون نسمة يتوزعون في اربع محافظات جنوبية ,

مساحتها 350 الف ك م.يقع فيها نهر كارون اكبر نهر في أيران الى ذلك الكرخة و الجراحي .

نفط الأحواز ما يقارب 80% من نسبة النفط بأيران حيث تسيطر عليه الحكومة المركزية هو و الغاز و المحاصيل الزراعية المتنوعة و الهائلة.

يطالب الشعب الأحوازي بأسترداد أراضيهم و أجراء العدالة و المساواة و الحرية في الحياة السياسية و الأجتماعية و التعلّم بلغة الأم أي اللغة العربية و حق تقرير المصير.

نحن نتطلع الى فجر جديد....

31 مارس, 2009

Björn Afzelius - Så vill jag bli



Det blåste i mitt inre en iskall, höstlig vind
Och frosten i mitt sinne drev pärlor till min kind
Och kylan trängde utåt och härdade mitt skinn
Och huden blev en fästning som inget släppte in

Då stod du där i vimlet och sträckte ut din hand
Som polstjärnan på himlen som hjälper en i land
Så råkades två stjärnor i rymdens oändlighet;
Två tynande lanternor på havets ödslighet

Och den som börjat stelna, och trotsa kärleken
Befruktas till att leva och älska själv igen

Så vill jag bli som Solen som värmer dina ben
Som luften och som Jorden; som livet dom dej ger
Så vill jag bli som regnet, när vägen din känns hård
Och kunna fukta marken framför dej där du går

24 مارس, 2009

Åsa Jinder - Av längtan till dig



I en evighet levde jag som om du inte fanns
I alla drömmar var du ändå nära
så underbart nära
Och jag trodde jag fann dig
men du var någon annanstans
Varenda gång jag funnit nån
så såg jag att drömmen inte var sann

Tänk alla famnar jag lämnat av längtan till dig
För jag trodde att du fanns och väntade mig
Alla dagar jag vandrat så sorgsen och trött
För att möta den vackraste människa jag någonsin mött

Det var enkelt och vackert
du sa att du väntat mig
Jag kunde ana att det fanns en himmel
på jorden jag såg den
Och du bad mig att leva
mitt liv alltid nära dig
Jag följde dina steg och allt jag någonsin
drömt om fanns där för mig

Tänk alla famnar jag lämnat av längtan till dig
För jag trodde att du fanns och väntade mig
Alla dagar jag vandrat så sorgsen och trött
För att möta den vackraste människa jag någonsin mött

Det finns ingen som lockat
mitt hjärta så underbart
Med all din ömhet får du sorg och smärta
att sakta försvinna
Alla skuggor,
allt mörker som förr var så uppenbart
Det skingras, och tillsammans ser vi ljuset,
som stiger med solens fart

Tänk alla famnar jag lämnat av längtan till dig
För jag trodde att du fanns och väntade mig
Alla dagar jag vandrat så sorgsen och trött
För att möta den vackraste människa jag någonsin mött

Tänk alla famnar jag lämnat av längtan till dig
För jag trodde att du fanns och väntade mig
Alla dagar jag vandrat så sorgsen och trött
För att möta den vackraste människa jag någonsin mött.

Sång till modet Text & Musik: Mikael Wiehe




أغنية للفنـــــان و الشــــــــاعر و الملحن الســـــــويدي ميكائيـــــل ويـــــــّه ترجمتها الى العربية من لغتها الاصلية السويدية

En sång till modet
Text & Musik: Mikael Wiehe
Här är en sång till modet
Den är till alla dom
som vågar tro på morgondan
fast natten är så lång
Här är en sång till modet
en liten, enkel låt
Det kanske verkar meningslöst
Men jag sjunger den ändå

Här är en sång till modet
till glädje, hopp och skratt
Till dom som tror på kärleken
fast hatet är så starkt
Till alla som slår sej samman
Till alla som ställer krav
Till dom som vet hur svårt det är
och ändå säger ”ja”

Här är en sång till modet
hos dom som vågar se
Som inte låter tysta sej
men säger som det är
Till alla som bygger broar
Till alla som släpper in
Till dom som tror att människan
kan göra det, hon vill

Här är en sång till alla
som vägrar att ge opp
Till dom som kämpar vidare
fast livet är så hårt
Till alla som vågar längta
till nåt, dom aldrig sett
Som inte låter kuva sej
men håller på sin rätt

Här är en sång till modet
Den är från mej till dej
En liten enkel visa
med det, jag helst vill säg’
Så vårda den väl och lär den
och nynna den ibland
För då växer den och sprider sej
i hela Sveriges land


هذه انشودة البسالة
ومن أجل كل الذين
يتجرأون على الايمان بالصبح
بالرغم من الليل الطويل
هذه انشودة البسالة
صغيرة وبسيطة الأغنية
وربما تبدو عبثا
ولكني أغنيها

هذه انشودة البسالة
للفرح والأمل والضحك
لأولئك الذين يؤمنون بالحب
بالرغم من الكراهية القوية ،
لجميع الذين اضطهدوا سويّا
لجميع الذين طرحوا
لأولئك الذين يعرفون صعوبة الامر
ومازالوا يقولون ‘نعم’

هذه انشودة البسالة
لأولئك الذين يتجرأون على الرؤية
لأولئك الذين لا يسمحون للسكوت
لكن هم تفوّهوا بها
لكل من يبنون الجسور
لجميع الذين أوقفوا
لأولئك الذين يؤمنون بالانسان
تستطيع ان نفعل ذلك ، لو تريد

هذه أغنية للجميع
الذي يرفض الاستسلام
لأولئك الذين يكافحون من اجل المستقبل
برغم صعوبة الحياة
لجميع الذين يتجرأون على المقاومة
ولا يتحملون الكبت
و يتمسكون بحقوقهم

هذه انشودة البسالة
مني .. اليك
صغيرة بسيطة الدلالة
هكذا ، أود أن أقولها و ارددها ’
لذلك أرعاها و اتعلّمها جيدا
و أتمتمها في بعض الأحيان
لتنمو و لتنتشر
في كل السويد

Björn Afzelius - Tusen Bitar



Det sägs att ovan molnen är himlen alltid blå
Men det kan va' svårt att tro när man inte ser den
Och det sägs att efter regnet kommer solen fram igen
Men det hjälper sällan de som har blitt våta

För när vännerna försvinner, eller kärleken tar slut
Ser man allt med lite andra ögon
Man övar sig, och långsamt blir man bättre på att se
Skillnad mellan sanningar och lögner

Allting kan gå itu, men ett hjärta kan gå i tusen bitar;
Säger du att du är min vän så är du kanske det

Det sägs att det finns alltid nånting bra i det som sker
Och tron är ofta den som ger oss styrka
Ja, man säger mycket, men man vet så lite om sig själv
När ångesten och ensamheten kommer

För när vännerna försvinner, eller kärleken tar slut
Ser man allt med lite andra ögon
Man övar sig, och långsamt blir man bättre på att se
Skillnad mellan sanningar och lögner

Allting kan gå itu, men mitt hjärta kan gå i tusen bitar;
Säger du att du är min vän så är du kanske det

04 ديسمبر, 2008

Ahwazi nationalsång

Klicka här för att lyssna

23 نوفمبر, 2008

Fler dödsstraff i Iran

SvD
Fler dödsstraff i Iran
Publicerad: 28 februari 2006, 18.02. Senast ändrad: 11 oktober 2007, 02.45
Dödsstraffen och avrättningarna ökar åter i Iran på ett oroväckande sätt, uppger människorättsgruppen Human Rights Watch.

HRW har genom att följa rapporteringen i iranska medier kommit fram till att Irans rättsväsen på en enda månad, från den 20 januari till den 20 februari, avrättade tio fångar och dömde ytterligare 21 personer till döden.Enligt HRW avrättades Hojat Zamani, medlem av den förbjudna organisationen Mujahedin khalq, genom hängning i Gohardasht-fängelset i Karaj den 7 februari efter en rättegång som inte levde upp till internationella krav.HRW uttrycker oro för flera andra fängslade Mujahedin-medlemmars säkerhet.Tre personer som anklagas för att ha varit inblandade i en flygplanskapning 2001 hotas också av dödsstraff. En av de anklagade var bara 17 år vid tiden då brottet ska ha begåtts. Det strider såväl mot FN:s barnkonvention och konventionen om mänskliga rättigheter att döma personer under 18 år till döden.Amnesty International uppger att två män har dömts till döden för att ha deltagit i en regimkritisk demonstration i Ahwaz i november. Staden ligger i den oljerika provinsen Khuzestan som till skillnad från övriga Iran har övervägande arabisk befolkning. De senaste månaderna har flera bombdåd skett där. Den iranska regimen har anklagat britterna för att från irakiskt territorium skapa splittring bland invånarna, vilket Storbritannien förnekat.

12 نوفمبر, 2008

Andra webbplatser

Klicka på länkar
_________________________

Ahwaz karta


Ahwazisk flagga




ARBETAREN

ِ


”Intifada” i Irans oljerika söder
Irans oljerika provins Khuzestan är helt avstängd från omvärlden. Man befarar att över 100 människor har dödats i de senaste veckornas oroligheter.
Den lokala arabiska befolkningen har nu tröttnat på tvångsförflyttningar och fattigdom mitt i Irans guldgruva.
Det arabiska motståndet vaknade till liv i den södra provinsen Khuzestan i Iran för snart två veckor sedan. Upprorssignalen förefaller ha varit ett dokument över regimens planer på att urvattna den arabiska befolkningsmajoriteten i området genom att flytta dit fler perser. Dokumentet spreds i området, med signatur från den förre detta vicepresidenten Mohammad Ali Abtahi, och utlöste svåra kravaller i provinshuvudstaden Ahwaz. Regimen förnekar dock dokumentets äkthet och hävdar att det rör sig om ett ”förfalskat brev”, men den brittisk-ahwaziska vänskapsföreningen, Bafs, bekräftar att det var äkta.
Drygt två miljoner araber bor i provinsen Khuzestan. De utgör omkring 3 procent av de knappt 70 miljoner iranierna, och är en av landets fyra stora minoriteter vid sidan om den persiska majoritetsbefolkningen. Under de senaste åren har den iranska regimen konfiskerat mer än 90 000 hektar land från lokala araber, som ofta tvingats flytta från sin mark till icke-arabiska städer och provinser.
De senaste veckornas protester är de första mot vad många araber i Khuzestan länge uppfattat som ett ”etniskt omstruktureringsprogram”.
Vid den första protesten, som inleddes med att folksamlingar satte bilar i brand och attackerade banker och statliga byggnader, dödades minst fem personer. Den iranska armén satte in helikoptrar och sköt tårgas och gummikulor mot den enligt uppgift obeväpnade folkmassan. Bafs döpte snabbt protesterna till den ”ahwaziska intifadan”. På sin hemsida uppger organisationen att 130 människor har dödats i de fortsatta protesterna - däribland flera barn - medan 806 skadats och 1 700 fängslats.
Den iranska regimen säger dock att fem dödats och omkring 200 arresterats, varav en majoritet nu påstås vara släppta.
Många klanöverhuvuden, religiösa figurer och framstående lokala politiker i Ahwaz och andra städer i provinsen har gripits.
Amnesty International har tillsammans med den Parisbaserade Arabiska kommissionen för mänskliga rättigheter, ACHR, uttalat oro över den iranska regimens fortsatta våld i Khuzestan. ACHR har begärt att Iran ”slutar att använda dödliga vapen mot obeväpnade demonstranter”, omedelbart släpper de politiska fångarna och respekterar minoritetsgruppers yttrandefrihet. Amnesty förbereder nu en kampanj för alla fångar som arresterats under demonstrationerna och försöker pressa den iranska regeringen att åter sätta på vattnet och elektriciteten i Khuzestan, som varit avstängda de senaste dagarna.
Även USA:s utrikesdepartement har uttryckt sitt missnöje med hur den iranska regimen tacklat upproret, och därmed fått ytterligare en anklagelsepunkt i sitt pågående ordkrig mot Iran. Enligt nyhetsbyrån Reuters har utrikesdepartementets talesman Adam Erli förklarat att "de oroligheter och gripanden som ägt rum inbegriper kränkningar av minoritetsgruppernas rättigheter i Iran. Allt undertryckande av minoriteters rättigheter ska fördömas och det här är inte första gången som Iran gör sig skyldig till detta brott”.
Araberna i Khuzestan får varken använda sitt modersmål i skolan eller trycka tidningar på arabiska. Innan kungen Reza Shah tog makten 1925 kallades provinsen Arabistan. Sedan dess och fram till idag har araberna - liksom de andra stora minoritetsgrupperna kurder, azerier, och balucher - varit förtryckta.
Under Iran-Irak kriget var denna provins hårt drabbad, då Saddam Hussein satte som ett av sina främsta mål att ”befria araberna”. Khuzestan har bördig mark och några av världens största olje- och naturgasfält. 90 procent av Irans olja utvinns där och marken innehåller 8 procent av världens oljereserver. Sockret och de grödor som odlas i Khuzestan exporteras till de rika i Teherantrakten. Missnöjet i provinsen grundas i lokalbefolkningens upplevelse av att de rikedomar som utvinns inte stannar där, utan endast kommer eliten i Teheran till godo. Bafs uppger att 50 procent av araberna i Khuzestan lever under fattigdomsstrecket och att många barn i området är kraftigt undernärda.
Provinsen har en lång tradition av oroligheter och revolter. Oljearbetarna i Khuzestan gick i spetsen för generalstrejken 1979 och bildade omedelbart arbetarråd.
Långt in på den islamiska regimen visade sig oljearbetarna beredda att gå ut i strejker, men under de senaste åren har de pressats tillbaka så hårt - genom stenhård övervakning på arbetsplatserna och systematisk sönderslagning av alla organiseringsförsök - att strejkerna tycks ha dött ut. För den iranska regimen är det avgörande att upprätthålla kontroll över oljeutvinningen, som ger staten 60 procent av dess intäkter. Detta är också anledningen till att regimen i Teheran försökt flytta in mer pålitliga etniska perser i provinsen.
SHORA ESMAILIAN

Om Ahwaz

Ahwaz belägger en stratigik plats det ligger sydväster om Iran. Ahwaz är ett av arabiska länderna med en yta på 350 000 km .
Ahwaz bor drygt 9 000 000 människor . Ahwaz närmaste grannland är Irak i väster och iran i öster och norr men i söder ligger arab golfgenom Ahwaz flyter karoon älv. I Ahwaz finns många jourbruk och många dadelpalmer. Ahwaz har mycket råolja och gas mer 75% av oljan som iran säljer stjäls från Ahwaz. Det finns olika nationaliteter i Iran som turket ,torkomaner, korder , ,blosher och araber ,och alla har inte samma rättigheter som pershiska människor har.
i Ahwaz finns olika religioner förutom islam som sabja och kristen . I Ahwaz finns många historska platser som är mer än 5000 år gamal . Ahwaz flagga består av 3 färger som är röd , vit svart och det finns grön stjärna i mitten. I Ahwaz bildades flera stader . en av dem Mushashen rike och sedan Kabbien rike som landets prins heter Kazael som blev dödad av Iransk säkerhetspolis.
Ahwaz har varit ockuperat av iran sedan 1925 och sedan dess har det lidit av orättvisa och envälde och fattigdom. iranska regeringen förbjuder arabiska människor att prata arabiska på offenliga platser och förhindrar dem attklär på arabiska kläder eller inlåter dem . Tänkegängfrit och tryckfrihet. Dessutom kan de inte änvanda arabiska namnen till nyfödde barnen . Iranska regeringen håller hela tiden på att bränna formarna och jardbruken och försoker att byta Ahwaz demografi . Iranska regeringen försoker också att tvinga människor att utvandra och lämng sina hus och marker.
Nu finns det tusentals av ahwaziska människor intagna i iranska fängelser utan process, och det finns många av dem som ska få dödsstraff efter toryren.